Håll er därför vakna. Ni vet inte när dagen och timmen är inne (Matt 25:13).

Jesus berättade en gång en liknelse om tio unga kvinnor. De är mycket lika. Alla tio ska vara brudtärnor och alla ser fram emot det. De har klätt sig fint för att vara med på bröllopsfesten, de har längtat efter den stora dagen och planerat för den. När nu äntligen kvällen kommer då bröllopet ska äga rum, ger sig alla tio ut för att vänta på brudgummen, som man gjorde på den tiden då liknelsen berättades. Alla tio har med sig brinnande lampor för att lysa upp nattmörkret. Dessa ska de sedan använda för att lysa framför brudgummen när han kommer. Under tiden de väntar, håller de varandra sällskap. Men när det börjar bli riktigt sent och ingen brudgum visar sig, blir de alla mycket trötta och somnar medan de sitter där längs vägen och väntar.
Då, mitt i natten, hörs det glädjerop. Brudgummen var på väg! Snart ser de nyvakna unga kvinnorna fackeltåget och vet att det de längtat efter så länge nu håller på att ske. Med glatt hjärta reser de sig upp, alla tio, och börjar göra iordning sina oljelampor. Först då märker man att det finns en skillnad bland dessa flickor. Fem av dem får snabbt fart på sina lampor, eftersom de hade tagit med sig extra olja i ett kärl, ifall det skulle bli sent och lamporna skulle behöva brinna länge. Men de andra fem hade tydligen inte tänkt på att det kunde dra ut på tiden. De hade inte med sig någon extra olja att fylla på. De hade ju klarat sig bra hittills och tänkte inte längre än så. Nu när det verkligen gäller, räcker oljan inte och deras lampor slocknar. De är tvungna att rusa iväg och försöka köpa sig extra olja, men när de fått ordning på sina lampor till slut, är det försent. Bröllopet har börjat utan dem och de släpps inte ens in i festlokalen.
Det var så lite som skilde dessa två grupper åt. De var helt lika förutom på en enda punkt – oljans mängd. Alla hade haft samma möjlighet att få tag i olja, men bara fem hade valt att se till att de hade olja så det skulle räcka för alla eventualiteter. Även när väntan blev oförutsett lång klarade de sig. Jesus använde denna liknelse för att beskriva hur det ska vara när han kommer tillbaka. Då kommer en del att vara förberedda på att ta emot honom med glädje, medan andra, som trott sig vänta, inte klarar av dröjsmålet. De har inte tillräckligt med Guds Ande i sig för att hålla sig brinnande ända tills Jesus kommer. Men eftersom Gud ger sin Ande åt alla som vill ta emot den behöver ingen av oss stå där oförberedd när Jesus, Brudgummen kommer.

BÖN: Herre, hjälp mig att vara redo när du kommer.